”Tillsammans” : kollaborativa matematikuppgifter i ett undersökande landskap

Aim: Previous research has shown that the students' involvement in mathematics education is steadily decreasing during the compulsory school years. It has also been shown that the teaching of mathematics is very textbook centered and that teaching emphasizes a procedural fluency over conceptual understanding. There are also indications that a certain level of struggle is necessary for learning and that cognitively challenging tasks create a greater level of engagement. In this thesis, an intervention material with cognitively challenging collaborative mathematical tasks is presented and examined. The purpose of this research is to investigate which mathematical competences the students find themselves practicing in their work on collaborative tasks and to investigate what the pupils find to best support them in their efforts with cognitively challenging mathematical tasks placed in an investigative landscape. The students' perceived knowledge development during the intervention is also addressed. Methods: This is a quantitative study that took place in a primary school. The students in the research are students in grade 4 and grade 6 (N = 32). For this study, a survey was constructed that the students completed after each lesson. The focus of this thesis lies on the students' own experience. A total of 8 lessons were conducted per year. Results and conclusions: The results from his study show that pupils in grades 4-6 experience the group as their greatest support in the work on cognitively challenging mathematical tasks placed in an investigative landscape. There was a difference between the classes. The older students felt that they had practiced more on conceptual abilities, and they could also slightly better utilize the collaborative resources. The younger pupils relied somewhat more on the teacher and experienced the group's support as their greatest asset in their work with more procedural skills. Neither the elderly nor the younger students were able to really utilize the collaborative resources when the cognitive level of demand increased or the tasks took place in less concrete environments. The results suggest that there is reason to speculate further on how best to support students' collaborative mathematical development.Tiivistelmä - Referat – Abstract Mål: Tidigare forskning har visat att elevernas engagemang för matematikundervisningen sjunker stadigt under grundskoleåren. Det har dessutom påvisats att matematikundervisningen är mycket lärobokscentrerad och att undervisningen poängterar en procedural smidighet framom en begreppslig förståelse. Det finns även indikationer på att en viss nivå av ansträngning är nödvändig för inlärningen samt att kognitivt utmanande uppgifter skapar ett större engagemang hos eleverna. I denna avhandling presenteras och undersöks ett interventions material med kognitivt utmanande kollaborativa matematikuppgifter. Syftet med denna forskningen är att undersöka vilka matematiska kompetenser eleverna upplever sig öva på i arbetet med kollaborativa uppgifter samt undersöka vad eleverna upplever att bäst stöder dem i deras ansträngningar med kognitivt utmanande matematikuppgifter placerade i ett undersökande landskap. Även elevernas upplevda kunskapsutveckling under interventionen behandlas. Metoder: Detta är en kvantitativ studie som tog plats i en lågstadieskola. Eleverna i forskningen är elever i årskurs 4 och årskurs 6 (N=32). För denna studie konstruerades en enkät som eleverna fyllde i efter varje genomförd lektion. Fokus i denna avhandling ligger på elevernas egen uppfattning. Totalt genomfördes 8 lektioner per årskurs. Resultat och slutsatser: Resultaten från dennas studie visar att elever i årskurserna 4–6 upplever gruppen som sitt största stöd i arbetet med kognitivt utmanande matematikuppgifter placerade i ett undersökande landskap. Det förelåg en skillnad mellan årskurserna så att de äldre eleverna upplevde sig ha övat mera på begreppsliga förmågor och de kunde även aningen bättre kunde utnyttja de kollaborativa resurserna medan de yngre eleverna aningen mera förlitade sig på läraren och upplevde gruppens stöd som störst i arbetet med mera procedurala färdigheter. Varken de äldre eller de yngre eleverna förmådde att verkligen utnyttja de kollaborativa resurserna då antingen den kognitiva kravnivån ökade eller uppgifterna tog plats i mindre konkreta miljöer. Resultaten antyder att det finns skäl att spekulera vidare i hur man bäst kan stöda eleverna kollaborativa matematikutveckling